Södra Trimelgårdshamnen:Mordet

Fortsättning...

Han var tyst en stund men tillslut svarade han.

”Till ett ställe… Ni förstår när ni blir äldre. Men snälla lyd mitt råd, Följ inte mina fotspår .
Jag är inte den ni tror jag är, Jag är inte så perfekt och duktig storebror som ni tycker.”
Molly tog hans hand och sa ”Vad menar du? Du är den bästa storebrodern som finns.”
”Exakt!” La Tara till.
”Hmm…” Fnös han och sneglade på Tara.
”TUUT TUUUTTT!” Skrek den röda Hondan som kom inkörande på hamnområdet.
”MAMMA!” Skrek Molly och sprang mot bilen.
Tara ryckte i Kevins hand och sa ”Kom.”
”Vänta, jag glömde en sak i båten, kom!” Sa han och drog ner henne i båten.
”ehm.. men Kevin…” Sa hon men han tystade ner henne.
Han drog med henne under däck och puttade ner henne i sängen.
”Vad gör du? Du är ju knäpp.” Skrattade Tara och vred sig  av skratt.
Han fortsatte att kittla henne ännu mer.
”Nee, Snälla sluta!” Skrattade hon.
”Kyss mig så slutar jag.” Sa Kevin och fortsatte.
Tara började skratta ännu mer. ”Du är så knäpp, Men-Jag-Älskar-Dig-Ändå.”
”Jag menar allvar sötnosen.” Sa han  och böjde sig ner mot henne.
Tara tittade på honom men en förvirrad blick och sa
”Är inte det förbjudet? Att vara kär i ens syster fast man inte har samma föräldrar? Och tvärtom?”
”Nej då eller jo, men om ingen får veta då?” Frågade han henne och lutade sig ännu närmare. Hon tvekade lite men tillslut  kysste hon honom och viskade ”vad vill du göra mer?”. Han drog handen under hennes tröja och ner över magen. Plötsligt skrek någon till. De stelnade till.

”Vad i helvetet håller ni på med är inte ni syskon?!” Skrek Nilla.

”Vad fan gör du här? Det här är en privat ägd båt, du får inte vara här!” Skrek han och föste ut henne till bryggan.
”Det är faktiskt min pappas båt så jag har lika mycket rätt att vara på den som du.” Svarade Nilla Spydigt.
”Du har fan ingen rätt att vara här, det är jag som hyr båten och jag vill inte ha några småglin här och speciellt inte någon från mitt gamla gäng! Fattar du!” Svor han åt henne.
Fortsättning följer...