Nilla började skrika
alla tänkbara svordomar åt honom.
Hon vart så arg att
när han vände sig om för att gå tillbaka så hoppade hon på honom.Hon slog och sparkade tills han låg blåslagen och orörlig på bryggan.
Blodet rann som en liten rännil ner från näsan och de utslagan tänderna ut på bryggan som bildade en liten blod pöl.
Tara kom ut springandes från båten och skrek ”Vad har du gjort? Är du inte klok människa.”
Nilla bara skrattade och gick därifrån .
Men hon hann inte långt för plötsligt dök två poliser upp på bryggan.
De drog med henne och åkte iväg mot station. Samtidigt som ambulansen kom för att hämta den medvetslöse Kevin.
Tara for ihop till en gråtande hög när de bärde in honom i ambulansen.
Ambulansläkaren la armen om henne och sa ”Det var nog… Jag menar…”
”Vad menar du? Är han död!?” Skrek hon.
”Nej. Jag menar att han klarar sig nog men polisen måste förhöra honom för han var med när mordet på den lilla killen skede.” sa Läkaren.
”Han skulle aldrig göra någon illa, knappast en liten unge!” Skrek hon.
”Nej, Jag menar att hans gäng gjorde det men han var där och gjorde inget och det är straffbart.” Sa Läkaren.
Tara skakade på huvet för hon tycker det är ofattbart men istället för att kommentera det så sa hon ”Jag vill följa med honom!”.
Läkaren nickade och hjälpte henne upp. Molly och deras mamma följde också med till sjukhuset för att se till honom.
Polisen körde upp på polisparkeringen och stannade.
De drog med Nilla in i ett förhörsrum med utsikt över korridoren där resten av gänget satt och väntade på att bli förhörda.
”Så Nilla Karlsénius du är skyldig till mord på en femårig Kille och försök till mord på en av era gängmedlemar. Berätta nu varför ni gjorde allt detta?” Sa polisen.
”Han tjalla, Och han son var ju fan dum i huvet. Jag hoppas att hans pappa , alltså Kevin dör också lika smärtsamt… Jo han var ju som du sa en i gänget.” Skrattade hon.
”Var han med och gjorde han inte motstånd mot er?” Frågade en annan polis.
” Jo han var där och klart han gjorde men vi slog ner honom och slängde in honom i bussen.” Hon skrattade så hon vred sig när hon pratade.
Poliserna kollade på henne med en bekymrad min och gick ut.
Fem minuter senare kom sex vitklädda män och sex poliser med skottsäker väst in i rummet och drog med henne och resten av gänget till två stora bussar som stod och väntade på dem.
De skjutsade dem till hamnen där två nya bussar väntade på färjan som skulle ta dem till ”dår-ön” Som det så fint kallades i vardagligt tal. Det var ett av Sveriges största fängelse/anstalter för de farligaste personerna och gängen.
Fortsättning Följer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar