Sista delen av Trimelgårdshamnen: Mordet

Fortsättning...

”Jaha nu var vi här igen , men fan gör Janice här?”  frågade Nilla.

”Hon försökte döda sin son och har redan mördat sin man.” Svarade Polisen entonigt.
Nilla suckade och kollade ut genom fönstret.
”Men är inte det där söta Mollys mamma?” frågade en kille bredvid henne  som också var med i gänget.
”Jo och hon heter Janice dit pucko!” fnös hon.
”Åh jag visste inte, men stackars Molly…” sa han men vart avbruten av Nilla som tagit stryp tag runt hans hals.
Han flaxade med armar och ben men orkade tillslut inte hålla sig vid liv, hon tryckte så hårt att blodet rann efter hennes fingernaglar som borrade in i huden på honom.
Hon knuffade ut honom i gången på bussen och fortsatte bakåt.
När de kom fram till ön sprang alla vakter med pansar kläder och sköldar in på färjan.
ch mitt på däck stod Nilla med blodiga kläder och händer.
Vakterna sprang rakt emot henne men en efter än föll dem  mot marken och hela sjön vart färgad röd av blod från alla vakter och annat löst folk som fallit offer för hennes brutala kupp.
När alla på ön var borta fortsatte hon in på fastlandet, som en mördar maskin for hon fram och inget kunde stoppa henne. Byar och städer ödelades och blodet färgade stad efter stad röda. Hela landet låg i ruiner och badade i blod, inte ens FNs styrkor kunde stoppa henne, inte för ens hon hade utrotat alla i hela landet slutade hon, hennes blodtörst stillades lite och äntligen kunde de ta fast henne, hon fick sitta i en isolerings cell  resten av sitt liv och  enligt vissa sitter hon där än och väntar på att någon gång bli utsläppt.
Någon gång få hämnas på de som satte dit henne.

THE END
Kommentera nedan vad ni tycker!

Södra Trimelgårdshamnen: Mordet

Förtsättning....

Nilla började skrika alla tänkbara svordomar åt honom.

Hon vart så arg att när han vände sig om för att gå tillbaka så hoppade hon på honom.
Hon slog och sparkade tills han låg blåslagen och orörlig på bryggan.
Blodet rann som en liten rännil ner från näsan och de utslagan tänderna ut på bryggan som bildade en liten blod pöl.
Tara kom ut springandes från båten och skrek ”Vad har du gjort? Är du inte klok människa.”
Nilla bara skrattade och gick därifrån .
Men hon hann inte långt för plötsligt dök två poliser upp på bryggan.
De drog med henne och åkte iväg mot station. Samtidigt som ambulansen kom för att hämta den medvetslöse Kevin.
Tara for ihop till en gråtande hög när de bärde in honom i ambulansen.
Ambulansläkaren la armen om henne och sa ”Det var nog… Jag menar…”
”Vad menar du? Är han död!?” Skrek hon.
”Nej. Jag menar att han klarar sig nog men polisen måste förhöra honom för han var med  när mordet på den lilla killen skede.” sa Läkaren.
”Han skulle aldrig göra någon illa, knappast en liten unge!” Skrek hon.
”Nej, Jag menar att hans gäng gjorde det men han var där och gjorde inget och det är straffbart.” Sa Läkaren.
Tara skakade på huvet för hon tycker det är ofattbart men istället för att kommentera det så sa hon ”Jag vill följa med honom!”.
Läkaren nickade och hjälpte henne upp. Molly och deras mamma följde också med till sjukhuset för att se till honom.
Polisen körde upp på polisparkeringen  och stannade.
De drog med Nilla in i ett förhörsrum med utsikt över korridoren där resten av gänget satt och väntade på att  bli förhörda.
”Så Nilla Karlsénius du är skyldig till mord på en femårig Kille och försök till mord på en av era gängmedlemar. Berätta nu varför ni gjorde allt detta?” Sa polisen.
”Han tjalla, Och han son var ju fan dum i huvet. Jag hoppas att hans pappa , alltså Kevin dör också lika smärtsamt… Jo han var ju som du sa en i gänget.” Skrattade hon.
”Var han med och gjorde han inte motstånd mot er?” Frågade en annan polis.
” Jo han var där och klart han gjorde men vi slog ner honom och slängde in honom i bussen.” Hon skrattade så hon vred sig när hon pratade.
Poliserna kollade på henne med en bekymrad min och gick ut.
Fem minuter senare kom sex vitklädda män och sex poliser med skottsäker väst in i rummet och drog med henne och resten av gänget till två stora bussar som stod och väntade på dem.
De skjutsade dem till hamnen där två nya bussar väntade på färjan som skulle ta dem till ”dår-ön” Som det så fint kallades i vardagligt tal. Det var ett av Sveriges största fängelse/anstalter för de farligaste personerna och gängen.

Fortsättning Följer...

Södra Trimelgårdshamnen:Mordet

Fortsättning...

Han var tyst en stund men tillslut svarade han.

”Till ett ställe… Ni förstår när ni blir äldre. Men snälla lyd mitt råd, Följ inte mina fotspår .
Jag är inte den ni tror jag är, Jag är inte så perfekt och duktig storebror som ni tycker.”
Molly tog hans hand och sa ”Vad menar du? Du är den bästa storebrodern som finns.”
”Exakt!” La Tara till.
”Hmm…” Fnös han och sneglade på Tara.
”TUUT TUUUTTT!” Skrek den röda Hondan som kom inkörande på hamnområdet.
”MAMMA!” Skrek Molly och sprang mot bilen.
Tara ryckte i Kevins hand och sa ”Kom.”
”Vänta, jag glömde en sak i båten, kom!” Sa han och drog ner henne i båten.
”ehm.. men Kevin…” Sa hon men han tystade ner henne.
Han drog med henne under däck och puttade ner henne i sängen.
”Vad gör du? Du är ju knäpp.” Skrattade Tara och vred sig  av skratt.
Han fortsatte att kittla henne ännu mer.
”Nee, Snälla sluta!” Skrattade hon.
”Kyss mig så slutar jag.” Sa Kevin och fortsatte.
Tara började skratta ännu mer. ”Du är så knäpp, Men-Jag-Älskar-Dig-Ändå.”
”Jag menar allvar sötnosen.” Sa han  och böjde sig ner mot henne.
Tara tittade på honom men en förvirrad blick och sa
”Är inte det förbjudet? Att vara kär i ens syster fast man inte har samma föräldrar? Och tvärtom?”
”Nej då eller jo, men om ingen får veta då?” Frågade han henne och lutade sig ännu närmare. Hon tvekade lite men tillslut  kysste hon honom och viskade ”vad vill du göra mer?”. Han drog handen under hennes tröja och ner över magen. Plötsligt skrek någon till. De stelnade till.

”Vad i helvetet håller ni på med är inte ni syskon?!” Skrek Nilla.

”Vad fan gör du här? Det här är en privat ägd båt, du får inte vara här!” Skrek han och föste ut henne till bryggan.
”Det är faktiskt min pappas båt så jag har lika mycket rätt att vara på den som du.” Svarade Nilla Spydigt.
”Du har fan ingen rätt att vara här, det är jag som hyr båten och jag vill inte ha några småglin här och speciellt inte någon från mitt gamla gäng! Fattar du!” Svor han åt henne.
Fortsättning följer... 

Södra Trimelgårdshamnen: Mordet

Fortsättning

Molly och Tara bara stirrade på henne som om hon blivit galen.
”Gå in där?” Frågade Molly och pekade där hon kollade.
”Ja in där. In på den förbjudna delen av Trimelgårdshamen.” Svarade Nilla
”Du hör inte själv hur dumt det där låter? Det finns en anledning till varför den delen är förbjuden." Svarade Tara.
”Och med förbjudet menas det med att man inte få gå in där utan tillstånd.” La Molly till.
Nilla satt och gjorde grimaser åt dem och sa ”Gud vad larviga ni är! Kom igen tuffa till er lite. Vi kan ju gå in där i natt , då har vi skydd av mörkret.” Svarade Nilla och lipade.
Tara och Molly skakade uppskrämt på huvet.
”Skit i det då era fegisar. Jag får väl hitta ett par andra som vill göra det då!” Morrade Nilla och gick med bestämda steg iväg.
”Vad har det tagit åt henne?” Frågade en bekant röst bakom dem.
Tjejerna snurrade runt o skrek ”Kevin!”.
Båda tjejerna for upp o kramade om honom hårt.
”Här har vi visst några som har saknat mig väldigt mycket, hör man.” Sa han skrattandes.
Tjejerna bara log och nickade nöjt.
”Äntligen är du hemma , vi trodde aldrig du skulle komma hem igen.” sa Tara med gråten i halsen.
”Nee, men det förstår ni väl att jag aldrig skulle överge mina favorit systrar.” Sa han och kramade om dem.
”Varför åkte du iväg då? Och sa att du aldrig skulle komma tillbaka?” Frågade Molly.
Kevin släppte taget om dem och suckade.
”Jag… jag var tvungen att åka…”
”Men vart åkte du egentligen?” Frågade Tjejerna

Fortsättning följer...

Här kommer början på en liten berättelse

Södra Trimelgårdshamnen: Mordet

Molly, Nilla och Tara satt på bryggan och kollade på den delen av hamnen som var inhägnad. Där på satt två stora skyltar: ”Tillträde förbjudet…” och ”obehörig äga ej tillträde… målsman ansvarar för minderåriga.”.

Nilla kastade en sten i vattnet och svor tyst för sig själv.
”Varför får man inte gå in där och vadå målsman ansvarar? Vad är det för skitsnack?”
”Det är väl ganska självklart! Asså polisen var ju där för typ två dagar sen och de hittade typ en död kille där, Sjukt läskigt!” Svarade Tara
Molly morrade åt Tara och sa ”För det första prata inte som en fjortis. För det andra så var det där mordet skumt. För killen var bara fem år?!”
”What?! Bara fem år! Vad i helvete gjorde han där inne?” Skrek Nilla och Tara i mun på varandra.
”Fast det  är ju lika skumt som Sommaröns fallet förra året, då  fem personer dog under  mystiska omständigheter” Sa Molly o höll för ena örat för att inte bli döv.
Nilla blängde på henne för den sommaren kommer hon nog ihåg för halva sommaren spenderade hon på polisen men hon blev frisläppt fast hon var skyldig till mord med sitt gäng. Sen fick hon vänta på sin mamma på samma brygga som de satt nu på, för hon skulle hämta sina dyra Coco Channel skor som hon glömde i sommarstugan. För hon hade fått utegångsförbud så hon fick inte åka dit.
Hon tittade bort mot den södra delen av hamnen och frågade lite tomt ”Kan vi inte gå in där?”

Förtsättning följer ....